Aktuella växelkurser med diagram och historiska data

Den som köper ädelmetaller i euro bär två risker samtidigt: metallprisrisk (fluktuationen i dollarpriset) och valutarisk (fluktuationen i EUR/USD-kursen). I vissa marknadslägen förstärker båda effekterna varandra — till exempel när dollarn apprecierar och guldpriset stiger samtidigt. I andra faser neutraliserar de varandra: guld faller i dollar, men den svagare euron dämpar förlusten.

För långsiktiga ädelmetallinvesterare är detta samspel särskilt relevant eftersom valutarörelser kan stå för en betydande del av den totala avkastningen under år. Mellan 2014 och 2015 steg guldpriset i euro med över 10%, trots att det faktiskt föll något i dollartermer — den starka dollarn gjorde skillnaden.

Sedan euroens introduction i januari 1999 har EUR/USD-kursen genomgått ett enormt intervall. Den startade på 1,1747, föll till ett all-time low på 0,8225 i oktober 2000 och steg sedan till ett all-time high på 1,6038 i juli 2008. Därefter stabiliserades den i ett korridor mellan 1,05 och 1,25, med tillfälliga avvikare — som den kortvariga pariteten (1:1) i september 2022.

Detta fluktuationsintervall på över 80 cent visar hur kraftigt valutakursen påverkar euro-guldpriset på lång sikt. En euroinvesterare som köpte guld år 2000, när EUR/USD låg på 0,85, betalade avsevärt mer per uns i euro än en investerare som köpte till en kurs på 1,50 — vid identiskt dollarpris.

ECB:s penningpolitik är en central hävstång för euro-växelkursen. Räntehöjningar stärker euron eftersom de gör eurodenominerade investeringar mer attraktiva. Räntesänkningar och monetär lättnad (kvantitativa lättnader) försvagar den genom att utöka penningmängden och pressa ned de europeiska obligationsräntorna.

För ädelmetallinvesterare framträder ett intressant mönster: lös ECB-politik försvagar euron och gör guld dyrare i eurotermer — även om dollarpriset stagnerar. Samtidigt minskar låga realräntor alternativkostnaden för guld (som inte betalar ränta) och driver dollarpriset uppåt. I sådana faser kan guld stiga särskilt kraftigt i euro eftersom båda effekterna verkar i samma riktning.

Den 15 januari 2015 övergav Schweizerische Nationalbank (SNB) oväntat minimikursen på CHF 1,20 per euro som hade gällt sedan september 2011. Inom minuter steg francen med ungefär 30% och EUR/CHF-kursen störtdök från 1,20 till kortvarigt under 0,85. Det var ett av de mest dramatiska händelserna i valutahistorien.

För ädelmetallinvesterare hade francchocken omedelbara konsekvenser: guldpriset i schweiziska franc föll kraftigt trots ett stabilt dollarpris på grund av den massiva apprecieringen. Samtidigt ökade schweiziska förvaringskostnader och raffineringsavgifter för euroinvesterare abrupt. Episoden illustrerar hur plötsliga valutakursförändringar kan ändra det effektiva ädelmetallpriset i en utländsk valuta.

Enligt uppskattningar bearbetar Schweiz ungefär två tredjedelar av världens raffinerade guld. De fyra stora raffineringsanläggningarna i Ticino raffinerar råguld från hela världen till standardiserade tackor. För europeiska investerare som köper via schweiziska återförsäljare eller förvarar sitt guld i schweiziska frizoner (freeports) är EUR/CHF-kursen därför kommersiellt relevant.

Frizoner i Zürich, Genève och andra schweiziska städer erbjuder ädelmetallförvaring utan moms, så länge metallerna förblir i lagret. Förvaringsavgifter debiteras vanligtvis i CHF. En stark franc gör dessa kostnader dyrare för euroinvesterare, en svag franc gör dem billigare. För större innehav kan valutakurstrenden märkbart påverka förvaringskostnaderna under åren.

Brexit-omröstningen i juni 2016 utlöste den kraftigaste depreciationen av pundet sterling på decennier. EUR/GBP-kursen hoppade över natten från 0,76 till över 0,83 — pundet tappade ungefär 10% av sitt värde mot euron. Under de följande åren förblev osäkerheten kring handelsrelationerna mellan Storbritannien och EU en dominerande faktor för valutaparet.

För ädelmetallinvesterare hade Brexit en indirekt men märkbar effekt: LBMA Gold Price, som fastställs i London, är den globala referensen för guldpriset. Brittiska återförsäljare som räknar i pund upplevde en markant uppgång i guldpriset i hemvalutan på grund av deprecieringen. För euroinvesterare som handlar via London förändrades också prisstrukturen.

Bank of England (BoE) eftersträvar ett inflationsmål på 2% och justerar styrräntan (Bank Rate) därefter. Olika ränteniåver mellan BoE och ECB driver EUR/GBP-kursen. Om BoE höjer räntorna mer än ECB apprecierar pundet (EUR/GBP faller); om det sänker mer deprecierar pundet (EUR/GBP stiger).

För ädelmetallinvesterare är BoE:s politik indirekt relevant: höga brittiska räntor stärker pundet och kan göra guldköp via Londonmarknaden relativt dyrare för euroinvesterare. Omvänt gör ett svagt pund London som handelsplats billigare för euroköpare.

London Bullion Market Association (LBMA) driver världens största OTC-marknad för guld och silver. LBMA Gold Price, som fastställs dagligen kl. 10:30 och 15:00 Londontid, fungerar som global riktmärke för centralbanker, gruvbolag, juvelerare och investerare. LBMA Silver Price, Platinum Price och Palladium Price fastställs också i London.

LBMA Gold Price noteras i US-dollar men publiceras dessutom i brittiska pund och euro. Omvandlingen sker till de valutakurser som gäller vid tidpunkten för fixingen. Eftersom London är den viktigaste handelsplatsen för fysiskt guld, påverkar EUR/GBP-kursen transaktionskostnaderna för europeiska marknadsaktörer som köper eller säljer guld via Londonbanker och valv.