Aktuellt ruteniumpris och ruteniumkurs med diagram

Världens mest kända ruteniumnotering är Johnson Matthey Base Price — de priser bolaget erbjuder sina partikunder, för svamp med minst 99,9 procents renhet.

Umicore är lika tydlig: dess priser är ”of pure statistical nature and must be looked at as indications only”.

Fyra användningar bär posten. Caprolactam, förstadiet till nylon 6, drev uppgången 2023 till 2025 — men för 2026 väntas en tvåsiffrig nedgång i kinesisk kemiefterfrågan, ”as the domestic caprolactam market moves into oversupply”, och det förklarar varför prognosen ligger under 2025. Ättiksyra rymmer en återkoppling i motsatt riktning: eftersom iridium och rutenium blev så dyra har den rodiumkatalyserade Monsantoprocessen blivit konkurrenskraftig igen. Katalytisk våtluftsoxidation av avloppsvatten är den enda användning där Johnson Matthey konstaterar efterfrågeförstörelse. Och ammoniakkrackning, där billigare nickelkatalysatorer finns men kräver mer energi.

Resistiva pastor av ruteniumoxid sitter i motståndskomponenter i praktiskt taget varje chipenhet — den tystaste stora användningen på hela webbplatsen. Hårddiskar spelar ”a significant role, albeit in relatively small quantities”, drivet av datacenterutbyggnaden. Halvledarledningar har mest kvar framför sig: ”Ruthenium is expected to play an increasing role as device miniaturisation continues.”

Den minsta huvudposten är den stabilaste. Dimensionsstabila anoder är erkända i klor-alkalisystem, och utbytbarheten är låg eftersom tekniken är ”deeply embedded in a capital-intensive process”. Det ger ett grundbehov som hänger på den installerade anläggningsbasen: elektroder beläggs om i turordning oavsett vad metallen kostar. Och en användning som ofta tillskrivs iridium ensamt är PEM-elektrolys för vätgas, där rutenium används tillsammans med iridium — ”ruthenium confers higher activity while iridium confers higher durability”.

Branschföreningen formulerar ett argument som sällan citeras: synergin mellan rutenium och iridium ger aktivitet plus hållbarhet ”even at low metal loadings. This reduces the risk of substitution to other metals and technologies, so supporting demand despite high prices.” Eftersom mängden per apparat är liten slår ett högt metallpris svagt igenom på styckkostnaden. Det är motsatsen till rodium i avgaskatalysatorn, där metallen är komponentens dominerande kostnad — samma prisfördubbling får alltså helt olika verkan på de två metallernas efterfrågan.

En enda egenskap förklarar halva ruteniummarknaden. De flesta metallers oxid isolerar, och därför slutar en oxiderad kontakt fungera. Ruteniumoxid leder ström och står emot korrosion: en elektrod belagd med den arbetar i kokande saltlösning i åratal, och en resistiv pasta behåller sitt värde. Rutenium är den metall i platinagruppen vars oxid fortsätter att arbeta i stället för att isolera — och det är skälet till att den inte byts ut lätt. Smältpunkten ligger på 2 333 °C, högre än rodium och platina.

Rutenium bryts ingenstans som huvudprodukt: ”ruthenium is not mined as a standalone metal but is recovered together with the other PGMs from the same ore deposit”. I massa svarar det för omkring 7 procent av korgen. Vad som avgör tillgången är vilket malmlager som bryts: i det kromförande UG2-revet kan rodium, rutenium och iridium tillsammans överstiga 20 procent av halten, mot ”rarely exceeding a few per cent” i andra malmer. Tillgången beror alltså på vilket rev platinaproducenterna arbetar i. Och malmen i övriga producentländer ”contain much lower concentrations of ruthenium than in South African orebodies”. Även när kapitalet svarar följer inte tiden med: 6 till 8 år för de stora djupa schakten.

Sverige förekommer inte i någon av utbudstabellerna, och branschföreningen skriver om hela unionen: ”There is essentially no primary supply from EU27/European countries.” Den närmaste punkten där en svensk läsare möter metallen är ett kretskort, en hårddisk eller en elektrod.

Vad som faktiskt bromsade produktionen under 2025 var vädret och några gruvnedläggningar: extrem nederbörd stoppade i månader en del av Valterras gruva Amandelbult, och projektet vid Bokoni ställdes in vid mitten av året. På andra sidan balansen levererade Platreef sitt första koncentrat under fjärde kvartalet 2025.

Här skiljer rutenium sig mest från rodium, och det förklarar varför ett underskott kan leva vidare år efter år. För rodium kommer nästan en tredjedel av utbudet från uttjänta avgaskatalysatorer; för rutenium redovisar Johnson Matthey inget sekundärutbud i öppen krets alls. Skälet är fysiskt: metallen sitter i chipmotstånd, hårddiskskikt och elektrodbeläggningar i mycket små mängder, och ingen skruvar loss ruteniumet ur en hårddisk. Vad som kommer tillbaka kommer ur slutna kretsar.

Ett tecken på hur tunt underlaget är: branschföreningen kunde inte ens publicera miljödata för den sekundära vägen, eftersom minsta antalet rapporterande företag — tre — inte uppnåddes. Varje exakt procentsats om den återvinningen är därmed någon annans gissning. Vi anger ingen.

Bland de drivkrafter Johnson Matthey räknar upp för ruteniumets prisuppgång står också en handelspolitisk: ”Chinese export controls on ruthenium and ruthenium-containing materials, imposed in February 2025, may have intensified shortages in other regions.”

Johnson Matthey skriver själv ”may have intensified” — ett förbehåll som faller bort i varje andrahandsåtergivning vi har sett. Det som är belagt om kinesisk inverkan 2025 är något annat och står i samma rapport: strategiska inköp, särskilt i Kina. Det räcker som förklaring, och det behöver ingen exportkontroll.

Handlarmarginalen är huvudkostnaden, och den högsta på hela webbplatsen: köppriset låg 30,0 procent under säljpriset, så ett köp och en återförsäljning samma dag kostar knappt en tredjedel av insatsen — mot 7,0 procent för platina. Det finns inget statligt investeringsmynt; handeln sker i tackor, granuler, svamp och pulver. Formen gör återförsäljningen svårare än hos rodium, eftersom pulver och svamp kräver en renhetsprövning som säljaren betalar. Och att sälja betyder att hitta den enda köparen: ingen börs tar emot utbudet. Påslagen hos detaljhandlare har inte gått att fastställa ur en primärkälla — de läggs ovanpå de 30 procenten, och momsen ovanpå båda.

Johnson Matthey redovisar innehav i börshandlade fonder för palladium (1,14 miljoner ounce) och rodium (omkring 22 000). För rutenium anges inga, och branschföreningen nämner ingen investeringsprodukt.

En genväg som inte fungerar: en korgprodukt på platinagruppens metaller avbildar inte ruteniumpriset. Platina och palladium utgör 86 procent av korgen i massa, rutenium 7 — och 4E-korgen innehåller inte rutenium alls.

I Sydafrika driver Valterra Platinum, Sibanye-Stillwater och Impala Platinum hela kedjan från gruva till metall.

Till det kommer att de risker som dominerar dessa aktier inte har något med rutenium att göra: elförsörjning, arbetskostnader på stora djup, valutakurser och tillståndsprocesser.

En handlarmarginal på 30,0 procent först, den enskilt största posten i hela kalkylen. Därtill illikviditet, ingen befrielse från moms och hela vinsten beskattad från första kronan med 30 procent — tre kostnadslager ovanpå metallen innan en vinst ens uppstår. Till det kommer teknikrisk med kort tidshorisont (HAMR är redan i produktion: en produktcykel, inte ett generationsskifte), efterfrågeförstörelse som är belagt inträffad, ett pris från en enda källa som ändrades bara på 70 procent av dagarna, och inget lagstadgat ersättningsvärde om underlaget saknas. Rutenium är ingen krismetall — ett påstående om metallens funktion, inte om dess framtida pris.

Fysiskt rutenium bär den normala skattesatsen 25 procent enligt 9 kap. 2 § mervärdesskattelagen (2023:200): ”Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av 3–18 §§.” Lagen ersatte mervärdesskattelagen (1994:200) den 1 juli 2023 — en text daterad före dess citerar ett upphävt lagrum. De nedsatta satserna i 9 kap. 3 § och följande rör ingen ädelmetall.

Skälet till att rutenium inte får något undantag återges snett med stor regelbundenhet och måste därför formuleras exakt. Undantaget står i 21 kap. samma lag — definitionen i 21 kap. 2 §, småtackorna i 21 kap. 3 §, befrielsen i 21 kap. 5 §:

Det ord bestämmelsen hänger på är guld — inte ”ädelmetall”, och ingen hänvisning till Kombinerade nomenklaturen som kunde dra in platinagruppen på bakvägen. Definitionen är sluten och stänger ute också silver, platina och palladium; att en guldtacka på ett gram eller mindre faller utanför visar hur snävt den är skriven. Den europeiska grunden, artiklarna 344–346 i direktiv 2006/112/EG, känner också bara guld. Rutenium bär alltså 25 procent på hela priset, lika för obearbetad svamp, för pulver och för en färdig tacka.

En privatpersons vinst är en kapitalvinst och hör hemma i 52 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), kapitlet om andra tillgångar. Det är ett uppsamlingskapitel som inte nämner ett enda metallnamn — och just därför finns ingen lucka att falla igenom. Belastningsvägen är metallneutral.

Inom kapitlet gör Skatteverket den gränsdragning som avgör resten. Myndigheten skiljer personliga tillgångar — ”tillgångar som du eller din familj till största del använder för personligt bruk eller som prydnadsföremål” — från kapitalplaceringstillgångar, och räknar uttryckligen ädelmetaller och ädelstenar som inte är infattade i smycken till de senare. Avgörande är den faktiska användningen, inte avsikten: en ruteniumtacka eller en behållare med ruteniumsvamp i ett valv är kapitalplaceringstillgång, precis som en platinatacka. För rutenium är den slutsatsen enklare än för någon annan metall här: metallen har knappt någon privat användning att förväxla med.

Regeln är kort. 30 procent på hela vinsten (65 kap. 7 § IL), ingen innehavstid som befriar och inget skattefritt belopp — skatt utgår från första kronans vinst, och den tyska ettårsregeln har inget svenskt motstycke. Anskaffningsvärdet räknas med genomsnittsmetoden (52 kap. 3 § IL), och förluster är avdragsgilla till 70 procent (52 kap. 5 § IL) — som personlig tillgång vore förlusten inte avdragsgill alls. Redovisningen sker på bilaga K4, avsnitt D, utan bagatellgräns.

Att resonemanget håller också för en tillgång som ingen domstol prövat vid namn visar HFD 2018 ref. 72 om bitcoin: en kapitalplacering är inte personligt lösöre, alltså gäller genomsnittsmetoden och varken schablonen eller avdraget på 50 000 kronor.

Påståendet lyder att man får dra av 50 000 kronor per år från vinsten, eller sätta anskaffningsvärdet till 25 procent av försäljningspriset om kvittot saknas. Båda reglerna finns — men de hör till personliga tillgångar enligt 52 kap. 2 § IL, alltså till personligt lösöre: bärda smycken, möbler, båtar. Placeringsmetall ligger i den andra lådan, och där finns ingen av dem.

Felet är dubbelt farligt. Den som tror på de 50 000 kronorna underskattar skatten vid en vinst — men den som tror på 25-procentsschablonen kan också missa ett avdrag, nämligen de 70 procent av en förlust som bara en kapitalplaceringstillgång ger. En tredje regel hör inte hit: schablonen om 20 procent i 48 kap. 15 § IL gäller marknadsnoterade andelsrätter.

I flera länder finns en mildare momsväg för begagnad ädelmetall: handlaren beskattar bara sin marginal. Sverige har en sådan ordning — vinstmarginalbeskattning — men den är skriven så att den inte når placeringsmetall. 20 kap. 6 § mervärdesskattelagen (2023:200) lyder i original:

Bestämmelsen har två armar, och för rutenium faller den redan på den första: varan måste ha varit i bruk, och en oanvänd placeringstacka har det inte — oavsett metall. Resultatet är därför 25 procent på hela priset, inte på en marginal. Den andra armen är ordlistan guld, silver eller platina: tre metaller vid namn, och palladium, rodium, rutenium och iridium står inte där.

Att ordlistan är ett val och inte ett förbiseende syns inifrån samma kapitel: de närmast följande paragraferna hänger på nummer i Kombinerade nomenklaturen (8 §: ”KN-nummer 9705 00 00”). Den som griper efter nomenklaturen och sedan i punkt 3 skriver ut metallnamn har bestämt sig för namnen.

Två kringvägar är också stängda. Samlarföremål i 20 kap. 8 § 2 (KN 9705) är utan föremål — det finns inget ruteniummynt. Och ”ett mynt är lagligt betalningsmedel, alltså momsfritt” är avgjort med RÅ 2010 not 111: investeringsmynt har ”inte ansetts normalt komma att användas som lagligt betalningsmedel”.

Mellan företag kan skyldigheten att betala moms flyttas till köparen. 16 kap. mervärdesskattelagen (2023:200) har två bestämmelser som kunde beröra ädelmetall, och ingen gör det för rutenium — ett negativt fynd läst i lagtexten:

16 kap. 12 § är optionen i artikel 198.2 i mervärdesskattedirektivet, utövad bara för guld. 16 kap. 14 § är skrotvägen, begränsad till oädla metaller — och platinagruppens metaller är just inte oädla, så ruteniumskrot ligger utanför den svenska skrotomkastningen. (16 kap. 11 § rör investeringsguld där säljaren valt att beskatta.) Att partipriser på guld ibland visas utan moms är en effekt av mekaniken, inte en skatteförmån. För rutenium har punkten en praktisk sida: eftersom nästan hela marknaden består av industriella motparter jämför den som ställer ett industriellt erbjudande mot ett konsumentpris två tal med olika innehåll.

Sverige har ingen lagstadgad kontantgräns: kontanter är lagligt betalningsmedel (4 kap. 12 § lagen (2022:1568)), men mottagningsplikten går att avtala bort, och Lagen (2026:769) ålägger sedan juli 2026 bara livsmedelsbutiker och apotek att ta emot dem. Legitimation krävs från 5 000 euro kontant enligt penningtvättslagen, lagen (2017:630) (1 kap. 2 § 16 jämförd med 3 kap. 6 §), och handlarens inköp räknas lika; utan kundkännedom får affären inte genomföras (3 kap. 1 §). Rapportering av misstänkta transaktioner är handlarens sak (4 kap. 3 §, meddelandeförbud enligt 4 kap. 9 §) — kunden har ingen rapporteringsplikt. Vid gränsen gäller anmälan från 10 000 euro (förordning (EU) 2018/1672; sedan april 2026 också inom EU, inregränslagen (1996:701), Prop. 2025/26:81), och bilagan omfattar enbart guld. Från juli 2027 gäller Förordning (EU) 2024/1624 direkt.

Skarpast i vardagen är ändå en regel vars metallista inte nämner rutenium: vid inköp av föremål av guld, silver eller platina gäller legitimationsplikt utan värdegräns (7 § lagen (1999:271) om handel med begagnade varor) — men listan är också här tre metaller, och vad som följer av att rutenium inte står i den är inte avgjort.

Sverige har varken arvsskatt, gåvoskatt eller förmögenhetsskatt (Prop. 2004/05:25 och Prop. 2004/05:97; lagen (1997:323) upphävdes enligt Prop. 2007/08:26).

Metallen hör in i bouppteckningen (20 kap. 1 § och 8 § ärvdabalken) till marknadsvärdet på dödsdagen — för rutenium hämtat ur en handlarnotering, inte ur ett referenspris, och mellan köp och sälj låg 15 procent.

Underlaget för den här utgåvan är det tunnaste av samtliga 27 språkutgåvor. Det märks inte i de två huvudreglerna — de är lästa i lagtexten — men i kanterna, och de luckorna står utskrivna där de hör hemma: förvärvsmomsen i momsavsnittet, läsningen av platina vid vinstmarginalbeskattningen, gränsen för vad som går att citera ur inkomstskattelagen vid kapitalvinsten. Utan belägg står dessutom inget kronbelopp för trösklarna i euro, inget om investeringssparkonto (52 kap. IL gäller inte där), inget om kontrolluppgift, inga påslag hos detaljhandlare och ingen svensk delsiffra för rutenium.

En lucka återstår att nämna: vi anger ingen siffra för gränsen till näringsverksamhet. Allt ovan gäller inkomstslaget kapital; den som handlar yrkesmässigt hamnar i näringsverksamhet med andra regler. På en marknad där nästan alla motparter är företag ligger frågan närmare än hos guld. Men ingen läst källa anger något belopp, något antal transaktioner eller någon tidsgräns — det betyder inte att ingen gräns finns, utan att varje siffra vi skrev ned vore uppdiktad. Den hör till Skatteverket. I inget av de 27 länderna finns för övrigt en dom om rutenium vid namn; resultatet vilar på att de två reglerna är metallneutrala och därför inte behöver nämna metallen. Framställningen är ingen skatterådgivning.