Aktuellt rodiumpris och rodiumkurs med diagram

Världens mest kända rodiumnotering är Johnson Matthey Base Price — de priser bolaget erbjuder sina partikunder, för metall i form av svamp med minst 99,9 procents renhet.

Umicore är lika tydlig: ”Prices shown on our websites thus are of pure statistical nature and must be looked at as indications only.” I januari 2023 inrättade LPPM ändå en ackreditering av rodiumsvamp: rodium har alltså en leveransstandard men inget referenspris — en köpare kan kontrollera vad hon får, men inte hur mycket det är värt.

I en trevägskatalysator reducerar rodium kväveoxider till molekylärt kväve, och för det steget finns ingen likvärdig ersättningsmetall — därför har industrin skurit ned mängden under prisrusningar i stället för att byta metall. Den verkliga substitutionsrisken är långsiktig och kommer från drivlinan: ett batterielektriskt fordon har ingen trevägskatalysator alls. Fordonsdelen sjönk från omkring 90 procent 2019 till 84 procent under 2025, och prognosen för 2026 är en tioårslägsta.

För en svensk läsare är det här den närmaste kopplingen till den egna omgivningen: det är ur uttjänta fordon allt återvunnet rodium kommer. Någon svensk delsiffra finns dock inte i de lästa källorna, varken för förbrukning eller för återvinning, och vi anger därför ingen.

Pt-Rh-nät med 3 till 10 procent rodium oxiderar ammoniak till salpetersyra, och homogena rodiumkatalysatorer bär hydroformyleringen. Här finns en återkoppling värd att känna till: Monsantoprocessen hade trängts undan av den iridiumbaserade Cativaprocessen, men eftersom iridium och rutenium blev så dyra 2025 och 2026 blir rodiumvägen konkurrenskraftig igen — platinagruppens metaller konkurrerar inne i bestämda anläggningar, och den billigaste tar nästa reaktor.

Pt-Rh-legeringar bildar spinnmunstycken och omrörare för glasfiber och displayglas. Det avgörande för en investerare är att rodiuminnehållet går att ställa in — normalt 5 till 20 procent, beroende på prisskillnaden mot platina. Glasindustrin är därmed det enda stället där ett högre rodiumpris mätbart minskar förbrukningen.

Pt-Rh-termoelement mäter höga temperaturer upp till omkring 1 700 °C. Rodinering av smycken är den användning de flesta läsare faktiskt har tagit i, och här gäller det att vara noggrann: rodium är elektrolytiskt pålagt, inte legerat. I statistiken hamnar den under ”Övriga användningar”: det finns ingen dokumenterad volym, och sidan föreslår ingen.

En siffra saknas här med avsikt: en egen förekomst i jordskorpan. IPA anger 1,5 ppb för platinagruppen tillsammans, och värdet per element som sprids vitt och brett är identiskt för rodium, rutenium och iridium — ett utfyllnadsvärde, inte en mätning.

Rodium bryts ingenstans som huvudprodukt: i massa svarar det för omkring 5 procent av korgen med platinagruppens metaller. Vad som avgör tillgången är vilket malmlager som bryts — det kromförande UG2-revet har lägre totalhalter än Merensky-revet men mycket högre halter av rodium, rutenium och iridium. Tillgången beror alltså på vilket rev platinaproducenterna arbetar i, enligt en gruvplan skriven för platinans ekonomi. Och även när kapitalet svarar följer inte tiden med: IPA anger 8–18 månader för att åter ta en anläggning i drift och 6–8 år för de djupa schakten.

Primärutbudet för 2025 landade på 701 000 ounce, alltså 21,8 ton, och har hållit sig kring 22 ton i tre år: mellan 2023 och 2026 avlöste tre prisregimer varandra utan att något av det som kom ur marken förändrades.

En uppgift som är lätt att missa för en svensk läsare: Sverige förekommer inte i den här tabellen, och inte heller i IPA:s landfördelning. Ett eventuellt svenskt bidrag skulle ligga gömt i raden ”Övriga länder”, som totalt rör 7 000 ounce. Det finns alltså ingen inhemsk rodiumproduktion att hänvisa till, och den närmaste punkten där en svensk läsare möter metallen är inte en gruva utan en bilkatalysator.

Vad som faktiskt bromsade produktionen var vädret: extrem nederbörd stoppade i månader en del av Valterras gruva Amandelbult. För producenterna var året ändå bra oberoende av rodium — den sydafrikanska 4E-korgen gick från omkring 24 000 ZAR per ounce i januari till över 40 000 ZAR vid årets slut.

Sekundärutbudet under 2025 var 312 000 ounce, alltså 9,7 ton, helt och hållet från använda avgaskatalysatorer — 30,8 procent av totalutbudet, med en återvinningsgrad omkring 95 procent.

Ett förbehåll saknas nästan alltid: siffrorna gäller enbart öppen krets. Enligt Johnson Matthey står sluten krets för omkring 75 procent av all rodiumåtervinning — metall som aldrig når marknaden. Formeln ”en tredjedel kommer från återvinning” beskriver alltså bara den handelsbara delen, och det är den som gör priset.

Marginalen är huvudkostnaden: mätt över 142 noteringsdagar låg köppriset 15,0 procent under säljpriset, mot 7,0 procent för platina. Det finns inget statligt investeringsmynt, så handeln sker i tackor, granuler och svamp. Och att sälja betyder att hitta den enda köparen: ingen börs tar emot utbudet, så motparten är ett raffinaderi eller en specialiserad handlare, till dagens köppris. Påslagen hos detaljhandlare har inte gått att fastställa ur en primärkälla — de läggs ovanpå de 15 procenten.

Rodium har bara en enda väldokumenterad produkt med fysisk metall bakom: 1nvest Rhodium ETF i Johannesburg, per faktabladet den 31 december 2025.

Två konstruktionsdetaljer avgör vad investeraren äger. Faktorn för rätt till metall sjunker varje dag för att spegla avgiften, så en andel representerar lite mindre metall för varje dag som går. Och utvecklingen redovisas i rand medan rodium noteras i dollar: för en svensk innehavare blir det tre valutalager — rand mot dollar, och sedan kronan.

Två förbehåll gäller för den som skulle använda gruvaktier som ersättning för rodium: kursen följer rodium bara indirekt, eftersom rodium är en del av 4E-korgen, och de risker som dominerar aktierna har ingenting med rodium att göra — elförsörjning, arbetskostnader på stora djup och tillståndsprocesser.

Illikviditet först: ingen börsnotering, inget terminskontrakt, inget instrument att skydda sig med. Därtill 15,0 procents marginal, 25 procent moms vid köpet och 30 procent på hela vinsten — tre kostnadslager ovanpå metallen innan en vinst ens uppstår — och inget lagstadgat ersättningsvärde om inköpsunderlaget saknas. Priset kommer från en enda källa, och två strukturella risker återstår: drivlineskiftet, eftersom batterielektriska fordon inte behöver någon trevägskatalysator, och att rodium inte är någon krismetall — inga centralbanksreserver, och dokumenterade fall på 90 procent under 2008 och 77 procent mellan 2021 och 2024.

Fysiskt rodium bär den normala skattesatsen 25 procent enligt 9 kap. 2 § mervärdesskattelagen (2023:200): ”Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av 3–18 §§.” Lagen ersatte mervärdesskattelagen (1994:200) den 1 juli 2023 — en text daterad före dess citerar ett upphävt lagrum. De nedsatta satserna i 9 kap. 3 § och följande rör ingen ädelmetall.

Skälet till att rodium inte får något undantag återges snett med stor regelbundenhet och måste därför formuleras exakt. Undantaget står i 21 kap. samma lag — definitionen i 21 kap. 2 §, småtackorna i 21 kap. 3 §, befrielsen i 21 kap. 5 §:

Det ord bestämmelsen hänger på är guld — inte ”ädelmetall”, och ingen hänvisning till Kombinerade nomenklaturen som kunde dra in platinagruppen på bakvägen. Definitionen är sluten och stänger ute också silver, platina och palladium; att en guldtacka på ett gram eller mindre faller utanför visar hur snävt den är skriven. Den europeiska grunden, artiklarna 344–346 i direktiv 2006/112/EG, känner också bara guld. Rodium bär alltså 25 procent på hela priset.

En privatpersons vinst är en kapitalvinst och hör hemma i 52 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), kapitlet om andra tillgångar. Det är ett uppsamlingskapitel som inte nämner ett enda metallnamn — och just därför finns ingen lucka att falla igenom. Belastningsvägen är metallneutral.

Inom kapitlet gör Skatteverket den gränsdragning som avgör resten. Myndigheten skiljer personliga tillgångar — ”tillgångar som du eller din familj till största del använder för personligt bruk eller som prydnadsföremål” — från kapitalplaceringstillgångar, och räknar uttryckligen ädelmetaller och ädelstenar som inte är infattade i smycken till de senare. Avgörande är den faktiska användningen, inte avsikten: en rodiumtacka i ett valv är kapitalplaceringstillgång, precis som en platinatacka.

Regeln är kort. 30 procent på hela vinsten (65 kap. 7 § IL), ingen innehavstid som befriar och inget skattefritt belopp — skatt utgår från första kronans vinst, och den tyska ettårsregeln har inget svenskt motstycke. Anskaffningsvärdet räknas med genomsnittsmetoden (52 kap. 3 § IL), och förluster är avdragsgilla till 70 procent (52 kap. 5 § IL) — som personlig tillgång vore förlusten inte avdragsgill alls. Redovisningen sker på bilaga K4, avsnitt D, utan bagatellgräns.

Att resonemanget håller också för en tillgång som ingen domstol prövat vid namn visar HFD 2018 ref. 72 om bitcoin: en kapitalplacering är inte personligt lösöre, alltså gäller genomsnittsmetoden och varken schablonen eller avdraget på 50 000 kronor.

Påståendet lyder att man får dra av 50 000 kronor per år från vinsten, eller sätta anskaffningsvärdet till 25 procent av försäljningspriset om kvittot saknas. Båda reglerna finns — men de hör till personliga tillgångar enligt 52 kap. 2 § IL, alltså till personligt lösöre: bärda smycken, möbler, båtar. Placeringsmetall ligger i den andra lådan, och där finns ingen av dem.

Felet är dubbelt farligt. Den som tror på de 50 000 kronorna underskattar skatten vid en vinst — men den som tror på 25-procentsschablonen kan också missa ett avdrag, nämligen de 70 procent av en förlust som bara en kapitalplaceringstillgång ger. På rodium är det realistiskt: en metall som föll 77 procent mellan 2021 och 2024 ger förluster lika gärna som vinster. En tredje regel hör inte hit: schablonen om 20 procent i 48 kap. 15 § IL gäller marknadsnoterade andelsrätter.

I flera länder finns en mildare momsväg för begagnad ädelmetall: handlaren beskattar bara sin marginal. Sverige har en sådan ordning — vinstmarginalbeskattning — men den är skriven så att den inte når placeringsmetall. 20 kap. 6 § mervärdesskattelagen (2023:200) lyder i original:

Bestämmelsen har två armar, och för rodium faller den redan på den första: varan måste ha varit i bruk, och en oanvänd placeringstacka har det inte — oavsett metall. Resultatet är därför 25 procent på hela priset, inte på en marginal. Den andra armen är ordlistan guld, silver eller platina: tre metaller vid namn, och palladium, rodium, rutenium och iridium står inte där.

Att ordlistan är ett val och inte ett förbiseende syns inifrån samma kapitel: de närmast följande paragraferna hänger på nummer i Kombinerade nomenklaturen (8 §: ”KN-nummer 9705 00 00”). Den som griper efter nomenklaturen och sedan i punkt 3 skriver ut metallnamn har bestämt sig för namnen.

Två kringvägar är också stängda. Samlarföremål i 20 kap. 8 § 2 (KN 9705) är utan föremål — det finns inget rodiummynt. Och ”ett mynt är lagligt betalningsmedel, alltså momsfritt” är avgjort med RÅ 2010 not 111: investeringsmynt har ”inte ansetts normalt komma att användas som lagligt betalningsmedel”.

Mellan företag kan skyldigheten att betala moms flyttas till köparen. 16 kap. mervärdesskattelagen (2023:200) har två bestämmelser som kunde beröra ädelmetall, och ingen gör det för rodium — ett negativt fynd läst i lagtexten:

16 kap. 12 § är optionen i artikel 198.2 i mervärdesskattedirektivet, utövad bara för guld. 16 kap. 14 § är skrotvägen, begränsad till oädla metaller — och platinagruppens metaller är just inte oädla, så rodiumskrot ligger utanför den svenska skrotomkastningen. (16 kap. 11 § rör investeringsguld där säljaren valt att beskatta.) Att partipriser på guld ibland visas utan moms är en effekt av mekaniken, inte en skatteförmån.

Sverige har ingen lagstadgad kontantgräns: kontanter är lagligt betalningsmedel (4 kap. 12 § lagen (2022:1568)), men mottagningsplikten går att avtala bort, och Lagen (2026:769) ålägger sedan juli 2026 bara livsmedelsbutiker och apotek att ta emot dem. Legitimation krävs från 5 000 euro kontant enligt penningtvättslagen, lagen (2017:630) (1 kap. 2 § 16 jämförd med 3 kap. 6 §), och handlarens inköp räknas lika; utan kundkännedom får affären inte genomföras (3 kap. 1 §). Rapportering av misstänkta transaktioner är handlarens sak (4 kap. 3 §, meddelandeförbud enligt 4 kap. 9 §) — kunden har ingen rapporteringsplikt. Vid gränsen gäller anmälan från 10 000 euro (förordning (EU) 2018/1672; sedan april 2026 också inom EU, inregränslagen (1996:701), Prop. 2025/26:81), och bilagan omfattar enbart guld. Från juli 2027 gäller Förordning (EU) 2024/1624 direkt.

Skarpast i vardagen är ändå en regel vars metallista inte nämner rodium: vid inköp av föremål av guld, silver eller platina gäller legitimationsplikt utan värdegräns (7 § lagen (1999:271) om handel med begagnade varor) — men listan är också här tre metaller, och vad som följer av att rodium inte står i den är inte avgjort.

Sverige har varken arvsskatt, gåvoskatt eller förmögenhetsskatt (Prop. 2004/05:25 och Prop. 2004/05:97; lagen (1997:323) upphävdes enligt Prop. 2007/08:26).

Metallen hör in i bouppteckningen (20 kap. 1 § och 8 § ärvdabalken) till marknadsvärdet på dödsdagen — för rodium hämtat ur en handlarnotering, inte ur ett referenspris, och mellan köp och sälj låg 15 procent.

Underlaget för den här utgåvan är det tunnaste av samtliga 27 språkutgåvor. Det märks inte i de två huvudreglerna — de är lästa i lagtexten — men i kanterna, och de luckorna står utskrivna där de hör hemma: förvärvsmomsen i momsavsnittet, läsningen av platina vid vinstmarginalbeskattningen, gränsen för vad som går att citera ur inkomstskattelagen vid kapitalvinsten. Utan belägg står dessutom inget kronbelopp för trösklarna i euro, inget om investeringssparkonto (52 kap. IL gäller inte där), inget om kontrolluppgift, inga påslag hos detaljhandlare och ingen svensk delsiffra för rodium.

En lucka återstår att nämna: vi anger ingen siffra för gränsen till näringsverksamhet. Allt ovan gäller inkomstslaget kapital; den som handlar yrkesmässigt hamnar i näringsverksamhet med andra regler, och frågan var gränsen går ställs ofta. Men ingen läst källa anger något belopp, något antal transaktioner eller någon tidsgräns — det betyder inte att ingen gräns finns, utan att varje siffra vi skrev ned vore uppdiktad. Den hör till Skatteverket. I inget av de 27 länderna finns för övrigt en dom om rodium vid namn; resultatet vilar på att de två reglerna är metallneutrala och därför inte behöver nämna metallen. Framställningen är ingen skatterådgivning.