Legering
Även: Metallegering, Legeringsmetall
En legering är en blandning av en huvudmetall och en eller flera tillsatsmetaller (legeringsmetaller), som medvetet ges förändrade fysikaliska eller kemiska egenskaper.
En legering uppstår när minst två metalliska grundämnen smälts samman. Inom ädelmetallområdet är basmetallen – guld, silver, platina eller palladium – alltid huvudbeståndsdelen; tillsatsmetallerna bestämmer färg, hårdhet, bearbetbarhet och korrosionsbeständighet. Finhalten anger vilken andel av totalvikten som utgörs av den rena ädelmetallen – uttryckt i tusendelar (promille) eller karat.
Varför legeras ädelmetall?
Rent guld (999,9 ‰) är mycket mjukt och knappast lämpligt för smycken. Genom legering går det att:
- öka hårdhet och nötningsbeständighet (viktigt för ringar och armband)
- styra färgen medvetet – koppar ger rödguld, palladium eller nickel ger vitguld
- anpassa smältpunkten (relevant för bearbetning i gjuteriet)
- sänka kostnaderna – en lägre ädelmetallandel minskar materialvärdet
Typiska guldlegeringar i översikt
| Beteckning | Finhalt | Karat | Typiska tillsatsmetaller |
|---|---|---|---|
| Finguld | 999 ‰ | 24 kt | – |
| 916 guld | 916 ‰ | 22 kt | Koppar |
| 750 guld | 750 ‰ | 18 kt | Cu, Ag, Pd, Ni |
| 585 guld | 585 ‰ | 14 kt | Cu, Ag, Zn |
| 375 guld | 375 ‰ | 9 kt | Cu, Ag, Zn |
| 333 guld | 333 ‰ | 8 kt | Cu, Ag, Zn |
Silverlegeringar
Även silver legeras nästan alltid. Det mest kända exemplet är sterlingsilver med 925 ‰ silver och 75 ‰ koppar – en standard som sedan medeltiden gällt för mynt och bestick. Andra vanliga finhalter:
- 835 silver – klassiskt bestickssilver på kontinenten
- 800 silver – vanligt i äldre mynt- och bordssilver
- 958 silver (Britannia) – högrent silver, framför allt för brittiska mynt
Beräkning av materialvärdet
Smältvärdet på en legering framgår av finvikten:
Finvikt = Bruttovikt × (Finhalt ÷ 1000)
Smältvärde = Finvikt × aktuellt spotpris per gram
Med smältvärdeskalkylatorn kan detta värde snabbt bestämmas för guld, silver och andra metaller. Guldkalkylatorn tar därvid automatiskt hänsyn till den angivna finhalten.
Vitguld – en särskild grupp
Vitguld är en guldlegering som genom tillsats av palladium eller nickel får en silvrig färg. Eftersom den gula tonen ofta ändå skimrar igenom, rodieras vitguldsstycken ofta – de beläggs med ett tunt rodiumskikt som ger den karakteristiska högglansen. Detta skikt är slitbart och måste förnyas då och då.
Känna igen och kontrollera legeringar
Finhaltsstämpeln (punsen) på smycken ger besked om sammansättningen. I Sverige och EU är angivelsen i tusendelar bruklig (t.ex. ”585” för 14-karats guld). Röntgenfluorescensanalys (XRF) möjliggör en oförstörande, exakt bestämning av legeringssammansättningen – viktigt vid inköp av skrotguld.
Kort sammanfattat
Legeringar gör ädelmetaller praktiskt användbara: de styr färg, hårdhet och bearbetbarhet, medan finhalten bindande fastställer den verkliga ädelmetallandelen – och därmed substansvärdet. Vid köp eller försäljning av smycken och tackor lönar det sig alltid att titta på stämpel och promilleangivelse.