Vitguld
Även: White Gold, Or blanc
Vitguld är en guldlegering dit vitmetaller som palladium, nickel eller silver tillsatts för att skapa den karakteristiska silvervita färgen.
Vitguld är ingen självständig metallsort, utan en guldlegering där rent guld (finguld 999) smälts samman med en eller flera vitmetaller tills legeringen antar en silvervit färg. Guldhalten bestämmer därvid karatfinhalten och – i kombination med det aktuella guldpriset – styckets materialvärde. Vitguld är idag det mest använda materialet för förlovnings- och vigselringar i Västeuropa.
Sammansättning och legeringssystem
I grunden skiljer man mellan två huvudsystem:
| Legeringstyp | Vitmetall(er) | Typisk finhalt | Rodiering nödvändig? |
|---|---|---|---|
| Palladium-vitguld | Palladium (8–13 %), silver | 750 (18 kt) | Nej / valfri |
| Nickel-vitguld | Nickel (8–14 %), koppar, zink | 585 (14 kt) eller 750 | Ja (standard) |
| Palladium-nickel-mix | Pd + Ni + Cu | 750 | Oftast ja |
Palladium-vitguld (även "nickelfritt") anses vara den högvärdigare varianten: palladium ger legeringen en naturlig vithet och är hypoallergent. Nackdelen är det högre materialpriset, eftersom palladium hör till platinagruppens metaller och handlas självständigt på ädelmetallbörsen.
Nickel-vitguld är billigare att framställa, men nickel kan hos känsliga personer utlösa kontaktallergier. EU:s nickeldirektiv (94/27/EG, idag förankrat i REACH-bilaga XVII) begränsar nickelavgivningen vid smycken till 0,5 µg/cm²/vecka. Därför rodieras nickel-vitguldssmycken idag rutinmässigt.
Rodiering
Eftersom ingen vitguldslegering av naturen når den bländande vita briljansen hos platina eller silver, förses de flesta vitguldssmycken med ett tunt rodiumskikt – en teknik som kallas rodiering. Rodium är den ljusaste och hårdaste av platinagruppens metaller och ger en spegelblank, reptålig yta.
Rodiumskiktet är typiskt 0,05–0,5 µm. Det slits av vid daglig användning, varför en uppfräschning var 1–3 år hos juveleraren är vanlig.
Finhalter och stämpling
750 vitguld = 750 ‰ guld = 18 karat (75,0 % Au)
585 vitguld = 585 ‰ guld = 14 karat (58,5 % Au)
375 vitguld = 375 ‰ guld = 9 karat (37,5 % Au)
I Sverige och EU måste guldsmycken bära finhalten som stämpel (t.ex. "750" eller "18K"). Den faktiska guldandelen kan tas fram via det aktuella guldpriset och smältvärdeskalkylatorn – en användbar hållpunkt vid inköp eller försäljning av skrotguld.
Avgränsning mot liknande material
- Platina: naturligt vit, tätare (ca 21,4 g/cm³), dyrare, ingen rodiumpåläggning nödvändig.
- Silver: silvervit, men ingen guldandel, betydligt billigare, anlöper (anlöpning/tarnish).
- Nysilver: innehåller inget silver, är en koppar-nickel-zink-legering – trots det vilseledande namnet.
- Vitguld är alltså alltid äkta guldsmycke med definierad guldhalt och motsvarande materialvärde.
Materialvärde och inköp
Vid inköp av vitguldssmycken ersätts uteslutande guldandelen – legeringsmetallerna (palladium, nickel, silver) spelar för det mesta en underordnad roll för inköpspriset, eftersom mängderna är små. Med smältvärdeskalkylatorn kan det teoretiska metallvärdet snabbt tas fram. Det aktuella materialpriset för palladiumlegeringar visar palladiumpriset.
Obs: Denna post är avsedd som saklig information och utgör inte skatte- eller investeringsrådgivning.
Kort sammanfattat
Vitguld är gulguld med tillsatta vitmetaller – oftast palladium eller nickel – och bär alltid en finhaltsstämpel (750, 585 osv.). Den typiska silvervita högglansytan uppstår hos de flesta legeringar först genom ett pålagt rodiumskikt, som slits med tiden och kan förnyas.