Gulguld
Även: Yellow gold, Gulguldslegering
Gulguld är den klassiska guldlegeringen av guld, silver och koppar, vars varma gulaktiga färg ligger renmetallen närmast.
Gulguld är den ursprungligaste och världens mest spridda formen av bearbetat guld. Som guldlegering kombinerar det rent guld med silver och koppar, där tillsatsmetallernas mängdförhållande bestämmer finhalten och den exakta färgverkan. Den som känner det aktuella guldpriset kan fastställa materialvärdet hos ett gulguldsföremål direkt via smältvärdeskalkylatorn.
Sammansättning och finhalter
Finhalten anger hur mycket rent guld (Au) per 1 000 viktdelar som finns i legeringen. Hos gulguld blandas silver och koppar vanligen i ett förhållande på omkring 1:1 till 2:1 (Ag:Cu), vilket ger den karakteristiska varma gula tonen. En högre kopparandel förskjuter färgen mot det rödaktiga, en högre silverandel gör föremålet blekare.
| Finhalt | Karat | Guldandel | Typisk användning |
|---|---|---|---|
| 333 promille | 8 kt | 33,3 % | Modesmycken, instegssmycken |
| 585 promille | 14 kt | 58,5 % | Vardagssmycken, USA, Östeuropa |
| 750 promille | 18 kt | 75,0 % | Fint smycke, klockboetter |
| 916 promille | 22 kt | 91,6 % | Mynt (Krugerrand), traditionellt smycke |
| 999 promille | 24 kt | 99,9 % | Investeringsguld, tackor - inte smycke |
Det populäraste smyckesguldet i många länder är 750 gulguld (18 karat): det förenar god bearbetbarhet, hög beständighet och en matt guldton. 585 guld (14 karat) är billigare och mycket utbrett på den internationella massmarknaden. Mynt som Krugerrand använder traditionellt 916 gulguld för att uppnå en hårdare, mer reptålig yta.
Tillverkning och bearbetning
Gulguldslegeringar uppstår i skiljeanstalten eller gjuteriet genom gemensam nedsmältning av komponenterna. Processen följer en enkel grundformel:
Finvikt (Au) = bruttovikt x finhalt / 1000
Exempel 750: 10 g x 0,750 = 7,50 g finguld
Efter smältning bearbetas legeringen vidare till valsband, tråd eller ämne. Gulguld låter sig utmärkt lödas, valsas och dras - egenskaper som i årtusenden gjort det till det föredragna smyckesmaterialet.
Kännetecken och stämplar
Gulguldsföremål bär en reglerad stämpel som anger finhalten i promille (t.ex. "585" eller "750") eller som karatuppgift. Äldre föremål från 1800-talet och tidigt 1900-tal kan bära avvikande stämplar. För äkthetskontroll lämpar sig syratest, strecktest eller - förstöringsfritt - röntgenfluorescensanalysen.
Gulguld mot andra guldlegeringar
Utöver gulguld finns tre andra huvudsakliga legeringsfärger:
- Vitguld: Innehåller palladium eller nickel i stället för koppar; rodieras ofta.
- Rödguld: Hög kopparandel (>12 %) ger en tydligt rödaktig färg.
- Roséguld: Medelhög kopparandel; ligger färgmässigt mellan gul- och rödguld.
Gulguld behöver ingen ytbehandling som rodiering och visar därför ingen färgförändring genom nötning - en praktisk fördel gentemot vita legeringar.
Beräkna materialvärde
Materialvärdet hos ett gulguldsföremål beror på det aktuella guldpriset och finhalten. Med guldkalkylatorn låter sig värdet fastställas efter gram, karat och dagspris på sekunden. För skrotguld eller trasigt guld ger inköpspriskalkylatorn ett realistiskt riktvärde efter handlarmarginal.
Obs: Uppgifter om skattemässiga aspekter vid köp eller försäljning av guldsmycke (t.ex. moms, kapitalvinst) är inte skatte- eller placeringsrådgivning - vänd dig till en fackrådgivare.
Kort sammanfattat
Gulguld är den mest tidlösa guldlegeringen: genom kombinationen av guld med silver och koppar uppstår den klassiska guldtonen med samtidigt praktisk hårdhet. Finhalten - igenkännbar på stämpeln - bestämmer både materialvärdet och bearbetningsegenskaperna.